Education

SACipedia, online knowledge

SACipedia is SAC's dynamic online textbook and place for sharing of knowledge. It is created of text made by the members. It must be clear whether the texts are based on research or experience and with potential references.

SACipedia also consists of short educational videos with some the greatest experts within the field of ADHD

SACipedia er SACs dynamiske online fagbog og forum for vidensdeling. Den skabes ved at medlemmerne sender tekst ind.   Det skal tydeligt fremgå om teksterne er baseret på forskning eller erfaring og med eventuelle kildehenvisninger. SACipedia består også af korte undervisningsvideoer med nogle af de største eksperter indenfor ADHD.

Short educational videos with some the greatest experts within the field ADHD made by Anne Kjems Philipsen.

Everybody donated their work for free.

Korte undervisningsvideoer med nogle af de største eksperter indenfor ADHD lavet af Anne Kjems Philipsen.

Alle har arbejdet gratis.

When to think of ADHD by Sandra Kooij

How to diagnose ADHD in adults by Sandra Kooij

Is collateral information obligatory for the diagnosis? by Sandra Kooij

Diagnostic Interview for ADHD in adults (DIVA 2.0) by Sandra Kooij

Comorbidity and order of treatment in ADHD by Philip Asherson

Overlooking ADHD: ADHD or another disorder?by Philip Asherson

Heritability of ADHD by Philip Asherson

Effectiveness of drug treatment in adult ADHDby Philip Asherson

ADHD in prisoners by Ylva Ginsberg

ADHD in adults: knowledge needed and psychoeducation by Annick Vincent

ADHD in the family by Magaret Weiss

ADHD through the lifespan by Magaret Weiss

Adult ADHD: an orphan disorder by Magaret Weiss

Adult ADHD in DSM5 by Philip Asherson

ADHD and Obesity by Samuel Cortese

Scandinavian issues

Diagnostic

When to think of ADHD
How to diagnose ADHD

Ikon

Treatment

The treatment consists of a combination of medication and psycho-education

Ikon

Diagnostic

Video: When to think of ADHD? By Sandra Kooij

Video: How to diagnose ADHD. By Sandra Kooij

Video: How to get the Diagnostic Interview DIVA 2.0. By Sandra Kooij

Suspicion of ADHD generally occurs when people are hyperactive, have difficulty concentrating, are impulse-driven, have mood swings and trouble to structure things. But it may appear in many ways. There is a large degree of heredity, so if one is diagnosed in a family, you should think about whether other family members also may have ADHD.

People with ADHD often have two or more other diagnoses such as anxiety, depression or abuse. Often it is the other diagnoses that lead people to the doctor, so the frequent comorbid conditions should lead to a reflection on whether there could be an underlying ADHD.

People with ADHD have different degrees of symptoms depending on the context in which they find themselves, whether they are stressed, whether what they do is interesting and how they are met by the surroundings. People with ADHD can concentrate well in some situations, may have good strategies for remembering things and and can be in a respectful environment so that they appear almost without symptoms to the untrained eye.

Suspicion of ADHD should also be raised when you see some distinctive patterns. It would be, for example, inappropriate social behavior, short employment relationships, unstable relationships, isolation tendency, abuse, intelligence level seems higher than what hthe person can achieve and general chaos of life.

The diagnosis of ADHD is made by psychiatrists.

The diagnosis is based on a thorough medical history, possibly with help from relatives who have known the person as a child. The medical history is must be supplemented with a semi-structured diagnostic interview for example DIVA 2, which is free to use.

DIVA Danish

DIVA Swedish

DIVA Norwegian

Mistanke om ADHD opstår generelt når mennesker er hyperaktive, har koncentrationsbesvær, er impulsstyrede, har humørsvingninger og problemer med at strukturere ting. Men det kan se ud på mange måder. Der er en stor grad af arvelighed, så diagnosticeres en i en familie, bør man tænke over om andre i familien også kunne have det.

Mennesker med ADHD har ofte to eller flere andre diagnoser så som angst, depressioner eller misbrug. Ofte er det de andre diagnoser der fører mennesket til lægen, så de hyppige comorbide tilstande bør føre til en reflektion af om der kunne være en underliggende ADHD.

Mennesker med ADHD har forskellige grader af symptomer alt afhængig af i hvilken sammenhæng de befinder sig, om de er stressede, om det de laver interesserer dem og hvordan de bliver mødt af omgivelserne. Mennesker med ADHD kan koncentrere sig godt i nogle situationer, kan have gode strategier for at huske ting og og kan være i et hensyntagende miljø så de fremstå næsten uden symptomer for det utrænede øje.

Mistanke om ADHD bør også rejses når man ser nogle karakteristiske mønstre. Det er for eksempel uhensigtsmæssig social adfærd, korte ansættelsesforhold, ustabile relationer, isoleringstendens, misbrug, intelligensniveauet virker højere end det mennesker kan præstere og generelt kaos i livet.

Diagnosen ADHD stilles af psykiatere.

Diagnosen baseres på en grundig anamnese, om muligt med hjælp fra pårørende der har kendt mennesket som barn. Anamnesen supleres med et semistruktureret diagnostisk interview for eksempel DIVA 2, som er gratis at anvende.

DIVA dansk

DIVA svensk

DIVA norsk

Special topics

Here you will find information on various useful topics such as ADHD in elderly people and ADHD medication and pregnancy

Ikon

Subject groups

Knowledge for specific subject groups

Ikon

Special topics

ADHD medication and pregnancy
Becourse of ethical reasons, there has not been made surveys of therapeutic treatment with methylphenidate or atomoxetine and how it affects the fetus. The lack of data means that it is recommended by both pharmaceutical companies and the Food and Drug Administration that women are not taking these drugs during both pregnancy and lactation http://www.safefetus.com/. By Mie Bonde.

ADHD medicin og graviditet

Der er af etiske årsager ikke lavet undersøgelser af terapeutisk behandling med metylphenidat eller atomoxetin, og hvordan det påvirker fosteret . Manglen på data betyder, at det frarådes både fra lægemiddelproducenter og Food and Drug Administration, at kvinden tager disse stoffer under både graviditet og amning http://www.safefetus.com/. By Mie Bonde

ADHD hos äldre

– dags för ett livsloppsperspektiv

Flera uppföljningsstudier och klinisk erfarenhet har visat att många av de som fick diagnosen i barndomen har kvar svårigheterna under ungdomsåren och också i vuxen ålder. Inte minst med tanke på åldersstrukturen i vårt samhälle är det mycket angeläget att följa upp individer med ADHD genom hela livsloppet från barndom till ålderdom.

ADHD symtom i ett livsloppsperspektiv

Den första prevalensstudien där även äldre individer ingått är en studie från Holland från så sent som 2005 (Kooij et al., 2005). I denna studie fann man inga signifikanta åldersskillnader i prevalens av ADHD hos personer från 18-75 år. I Sverige startade vi en studie av ADHD i ett livsloppsperspektiv med första delstudiens syfte att kartlägga förekomsten av självskattade barndomsADHD-symtom hos äldre i en populationsbaserad grupp äldre mellan 65-80 år (Guldberg-Kjär & Johansson, 2009).
1599 (64 %) deltog i studien. Förekomsten av självskattad barndoms ADHD i denna grupp var 3,3 %. Det som utmärker de med barndoms ADHD är att de i större utsträckning allmänt upplevt stora problem i sin barndom, flera är män, upplevelse av att aktuell hälsa och minnet är sämre samt att de under livet haft betydligt fler anställningar. Drygt hälften av de med skattad barndoms ADHD uppfyllde även aktuellt i ålderdomen de diagnostiska kriterierna för kvarvarande ADHD även undersökta med olika metoder (Guldberg-Kjär et al., 2013, Guldberg-Kjär & Johansson, 2013).  Resultaten från den svenska studien ger argument för att en ADHD utredning ska övervägas oberoende patientens ålder då många riskerar ett fortsatt lidande på grund av ADHD utan tillgång till adekvat kunskap om sig själva och därmed till orsakerna för sina upplevda svårigheter vilka skulle kunna behandlas om de fick tillgång till professionell hjälp.

Problem i vardagen

Huvudfyndet från vår svenska studie (Guldberg-Kjär, 2013) var att personer som skattat mer barndoms- ADHD symtom också rapporterar mer problem i dagligt fungerande inom de flesta områden under hela livsloppet samt även mer av psykiatriska problem där depression, ångest och självmordstankar rapporterades oftast.

Kliniskt beskriver majoriteten av de äldre sig fortfarande som rastlösa. En del av problemen från uppväxtåren som under vuxenlivet minskat tycks åter igen öka högre upp i åldrarna såsom perceptionssvårigheter (t.ex. ljud- och ljuskänslighet), stresskänslighet, oro, ångest och sömnsvårigheter. Det är dock osäkert om detta beror på ADHD-problematiken eller om det kan ses som ett led i det normala åldrandet eller en kombination av båda delarna. Rapporterade aktuella minnessvårigheter kan även reflektera livslånga exekutiva svårigheter samt bristande uppmärksamhetsfunktion snarare än åldersrelaterade minnessvårigheter.

De problem man har som vuxen med ADHD har man också i ålderdomen med kärnsymtomen; uppmärksamhetsstörning, impulsivitet och överaktivitet. För en del tycks dessa problem dessutom förvärras medan en del tycks ha lärt sig hantera och på olika sätt leva med problemen. Personer med ADHD är sinsemellan mycket olika, och det som är problem för den ena behöver inte vara det för den andra. Tillståndet är inte heller konstant utan varierande beroende på motivation i stunden, krav och stress.

Generellt fynd från vår studie är att ADHD medför nedsatt funktion inom flera livsdomäner, nedsatt självkänsla och ett stort personligt lidande.

Utmaningar för framtidens hälso- och sjukvård samt äldreboende

Det viktigaste förefaller vara att personen med ADHD får adekvat kunskap om funktionshindret och verktyg för hantering av problembeteenden. Mest meningsfullt ifråga om träning och kompensatoriska strategier är kanske att man har ett kroniskt handikapperspektiv. Vi kan inte förvänta oss att effekterna av insatserna generaliseras och består efter borttagande – utan behövs kanske livet ut. Under alla omständigheter är omgivningens vilja att göra anpassningar helt avgörande för att lyckas – och innebär utmaningar för olika former av framtidens äldreboenden. Innehållet i stödet och behandlingen av ADHD hos äldre bör utformas utifrån den enskilda individens behov och är helt avgörande för utfallet.

Om vi inte uppmärksammar existensen av ADHD hos de äldre finns det idag en stor risk att ADHD-problematik inte förstås på rätt sätt vilket leder till felaktiga diagnoser och till att individen därmed också går miste om den behandling och de stödinsatser som han/hon behöver. I ett differentialdiagnostiskt perspektiv ställer vår hypotes krav på att utveckla en metodik för att bättre kunna differentiera ADHD från andra psykiatriska eller demenstillstånd hos äldre.

Med tanke på den framtida befolkningspyramiden vet vi att andelen äldre i vår befolkning kommer att öka avsevärt. I slutet av 2060 beräknas 25% av Sveriges invånare bestå av personer över 65 år. Den fortsatta forskningen bör inriktas på att systematiskt utvärdera faktorer och behandlingsåtgärder som kan minimera de negativa effekterna av ADHD problem under hela livsloppet.

Olika typer av verksamheter som vänder sig till äldre behöver ha kunskap om ADHD som en eventuell differentialdiagnos eller som kanske den viktigaste bakomliggande funktionsnedsättningen hos vuxna/äldre med psykosocial problematik. Behandlings- och utbildningsbehovet kommer att vara enormt.

Taina Guldberg-Kjär

Neuropsykologkonsult Taina Guldberg-Kjär

PhD/Fil.Dr

Psykologiska institutionen

Göteborgs Universitet

Sverige

Post doc

Gillbergcentrum (GNC)

Sahlgrenska akademin

Göteborgs Universitet

Sverige

Referenser

Kooij, J. J., Buitelaar, J. K., van den Oord, E. J., Furer, J. W., Rijnders, C. A., & Hodiamont, P. P. (2005). Internal and external validity of attention-deficit hyperactivity disorder in a population-based sample of adults. Psycholigal Medicine, 35(6), 817-827

Guldberg-Kjär, T. and Johansson, B. (2009).Old people reporting childhood AD/HD symptoms: Retrospectively self-rated AD/HD symptoms in a population-based Swedish sample aged 65-80. Nordic Journal of Psychiatry, 63 (5), 375-382.

Guldberg-Kjär, T. (2013). ADHD in Old Age: Self-rated Symptoms and Clinical Information from a Population-Based Swedish Sample Aged 65 and Older. Department of Psychology.University of Gothenburg. Doctoral Thesis.

Guldberg-Kjär, T. and Johansson, B. (2013). ADHD Symptoms Across the Lifespan: A comparision of symptoms captured by the Wender and Barkley-scales and DSM-IV criteria in a Population-Based Swedish Sample Aged 65 to 80. Journal of Attention Disorders, e-pub ahead. DOI: 10.1177/1087054713514853.

Guldberg-Kjär, T., Sehlin, S., and Johansson, B. (2013). ADHD Symptoms across the Lifespan in a Population-Based Swedish Sample Aged 65 to 80. International Psychogeriatrics, 25 (5), 667-675.

Subject groups

Psykiatere

Psykologer

Praktiserende læger

Sygeplejersker

Lærere

Pædagoger

Socialrådgivere

Congress 2016
 

 
 

IkonREAD MORE

Become a member of SAC

 
 

IkonREGISTER HERE

Watch videos
 

 
 

IkonWATCH VIDEOS

Scandinavian issues

Issues specific for each country

IkonDKIkonSEIkonNO